Vilket levnadsöde!
I dag har jag träffat en pojke som heter NOEL. Har har ett unikt levnadsöde! Låt mig berätta!.
Noel födde lite för tidigt, av en mamma som inte alls ville ha honom. Hon hade blivit utnyttjad och kände att hon inte alls hade möjligheter att ta hand om honom. Så när hon hade fött honom, gick hon i nattmörkret till en offentlig toalett i Makambako, där hon höll till för tillfället, och slängde honom i det djupa hålet.
Den första som kom i gryningen för att besöka toaletten, var en kvinna anställd av postverket. Precis när hon skulle sätta sig hörde hon barnskrik där nerifrån. Hon sprang ut och ropade på folk att komma och hjälpa henne och med gemensamma ansträngingar fick de upp den lilla bebisen.
Han forslades i ilfart till närmaste sjukhus, Ilembula, där man lade in honom och behandlade honom för alla möjliga och omöjliga infektioner. Han kom den 26 december och personalen sa; - Nu har vi fått en speciell julklapp, låt oss kalla honom NOEL. Han låg länge och väl på sjukhuset, så småningom omhändertogs han av min kollega här i Njombe. Det dröjde många år innan han ens började prata, det dröjde ännu längre innan han förstod vanliga saker, så man trodde att han fått en hjärnskada. Men nu är han 13 år gammal och går i skolan och det går ganska bra för honom. Han har frågat vem som är hans föräldrar, och nu anser man att det är dags att berätta sanningen för honom. Tur att det finns människor som tar hand om dessa de allra minsta!
Måtte han ta det bra!
Önskar er en glad ADVENT!
Noel födde lite för tidigt, av en mamma som inte alls ville ha honom. Hon hade blivit utnyttjad och kände att hon inte alls hade möjligheter att ta hand om honom. Så när hon hade fött honom, gick hon i nattmörkret till en offentlig toalett i Makambako, där hon höll till för tillfället, och slängde honom i det djupa hålet.
Den första som kom i gryningen för att besöka toaletten, var en kvinna anställd av postverket. Precis när hon skulle sätta sig hörde hon barnskrik där nerifrån. Hon sprang ut och ropade på folk att komma och hjälpa henne och med gemensamma ansträngingar fick de upp den lilla bebisen.
Han forslades i ilfart till närmaste sjukhus, Ilembula, där man lade in honom och behandlade honom för alla möjliga och omöjliga infektioner. Han kom den 26 december och personalen sa; - Nu har vi fått en speciell julklapp, låt oss kalla honom NOEL. Han låg länge och väl på sjukhuset, så småningom omhändertogs han av min kollega här i Njombe. Det dröjde många år innan han ens började prata, det dröjde ännu längre innan han förstod vanliga saker, så man trodde att han fått en hjärnskada. Men nu är han 13 år gammal och går i skolan och det går ganska bra för honom. Han har frågat vem som är hans föräldrar, och nu anser man att det är dags att berätta sanningen för honom. Tur att det finns människor som tar hand om dessa de allra minsta!
Måtte han ta det bra!
Önskar er en glad ADVENT!
Kommentarer
Trackback
